Lektion 2

Beskrivning av undervisningstillfälle 2:

Den här är lektion två av totalt fyra lektioner där elever i årskurs 7 skriver en novell. Inför denna lektionsserie har jag planerat de fyra undervisningstillfällena noggrant genom att först gå igenom på tavlan med eleverna vilka delar man behöver ha med sig för att veta hur en novell byggs upp

(se lektion 1) och efter genomgången har eleverna fått börja skriva. Vid lektionstillfälle tre handlade min genomgång om styckeindelning (www.lektion.se har bra tips!) och den avslutande lektionen, nummer fyra, gick jag igenom stavning, särskrivning och stor bokstav. Efter varje avslutad genomgång har eleverna satt igång med att skriva och jag och min LLU-are har gått runt till eleverna för att ge dem respons i deras skrivande.

Mina genomgångar har tagit cirka tjugo minuter vilket gett eleverna sextio minuter till att koncentrera sig på sitt skrivande. Inlämningen av elevernas noveller sker på min sista VFU-dag vilket innebär att jag inte kommer att kunna läsa alla elevers noveller. Jag är dock väldigt nyfiken och skall undersöka om någon av eleverna blivit klar i förtid så att jag kan få möjlighet att läsa några av noveller.

Men nu alltså till lektion 2:

Vad gäller mål och koppling till Lgr11 så hänvisar jag till det jag skrivit i undervisningstillfälle 1. (gäller för alla fyra lektioner i novellskrivning för årskurs 7).

Till undervisningstillfälle två har jag planerat att gå igenom två texter via datorkanonen. Texterna utgår från samma grund, men är återgivna på helt olika sätt. Tanken är tydliggöra för eleverna, genom att jämföra två texter, hur olika texterna är och vilka likheter och skillnader eleverna kan urskilja. Genomgången är till grund för att eleverna skall få insikt i hur de själva påverkar sin text genom ordval, karakteristiska drag och hur en kortfattad text kontra en målande text får helt olika innebörd för läsaren. Texten jag valt hittade jag i boken Svenskämnet och svenskundervisningen (Svedner 2011, s. 151):

Novellskrivning År 7 -_Lektion 2

Text 1

Jag åkte från Ljusdal till Järvsö i regn. Det var mörkt och skogigt. När jag var på väg ut ur en kurva stod det en älgtjur där, mitt i vägen. Jag blev rädd och försökte svänga. Det gick nästan. Men så fick jag en sladd och åkte av vägen. Det var nära att jag kört rakt in i träden, men bilen stannade innan jag kommit så långt. Jag steg ur bilen och såg att vänstra framskärmen fått en buckla. När jag gick tillbaka i hjulspåret såg jag att jag nästan kört på en stor tall. Jag var glad att jag klarade mig så bra.

Text 2

Det var mörkt och regnigt när jag åkte från Ljusdal till Järvsö. Vägen jag körde på var smal och krokig och asfalten var blank och regnhal. Men det kändes ändå tryggt att köra i mörkret: skogen på båda sidor av vägen tittade så beskyddande ned på mig tyckte jag.

Då hände det! Jag gick in i en skymd kurva och när jag var på väg ut ur den stod den plötsligt där – en stor, grann älgtjur. Mitt på vägen stod den, som en klippa.

Jag blev fruktansvärt rädd, kände rädslan som något isande i hela kroppen. Jag vred ratten så mycket jag kunde och lyckades faktiskt få bilen att svänga. Men ögonblicket efter det att jag passerat älgklippan fick jag en häftig sladd och for rakt av vägen, med en smäll över diket och så rakt mot ridån av tallar och granar.

Jag hann förmodligen tänka att detta är det sista jag är med om i livet – och så stannade bilen plötsligt, stoppad av en mjuk kulle. Jag hängde en stund över ratten, sedan öppnade jag dörren och gick ut.

Framvagnen var naturligtvis tillknycklad, vänstra däcket punkterat. Men vilken lycka att stå där levande, inte ens skadad, bara uppskakad. Visst hade jag haft en väldig tur! När jag följde mina spår bakåt såg jag att bilen missat en stor tall med bara några centimeter.

Säkert var älgtjuren lika glad. Men han hade inte stannat kvar för att berätta det för mig.

Mina stödpunkter under lektionen:

Rigga dator/kanon för att visa Svedners 2 texter på tavlan.

Novellerna har samma grund men är väldigt olika.

Högläsning av bägge texterna.

Diskussion om texterna:

Låt oss jämföra text 1 med text 2.

Gå igenom texterna, mening för mening.

Diskutera likheter/skillnader.

Text 2:

Varför blir text 2 så mycket längre? Vad har text 2 som inte text 1 har?

 Text 2 är mer levande och detaljrik, när vi läser texten så kan vi nästan se händelseförloppet framför oss:

Språket: Avancerat/Lätt?

Levande och känslofyllt: (en stor, grann älgtjur, vilken lycka att stå där levande…)

Detaljer: (bilen missat en stor tall med bara några centimeter).

Jämförelser/liknelser: (ridå av tallar och granar, mitt på vägen stod den, som en klippa).

Styckeindelning: (Mer lättläst och överskådligt).

Textbindning: Text 2 är inte så hackig utan mer mjuk, det är flyt i texten.

Uppbyggnad i texten: Mitt – Början – Slut (med knorr på slutet!)

Text 1:

Denna text är inte sämre än text 2 men har en annan skrivnivå. Men det finns tillfällen då denna text skulle vara perfekt. När då?  T.ex. vid en olycka där man skall fylla i en skadeanmälan hos försäkringsbolaget, de vill ha en saklig rapportering.

Skulle man kunna återge texten som en tidningsartikel?

Javisst! Exempel: En viltolycka inträffade under gårdagskvällen i närheten av Järvsö. Föraren klarade sig oskadd medan bilen fick omfattande skador. Älgen fick inga skador utan sprang in i skogen.

När man skriver en text så skall man försöka att anpassa den till situationen. Man skall fråga sig vem som skall läsa texten, hur den skall vara uppbyggd.

Informera eleverna om att de skriver en novell som mer är lik text 2, en skönlitterär text, inte en faktatext.

Frågor?

Eleverna börjar skriva på sin novell.

Utvärdering och reflektion:

Den här lektionen uppfattade jag som en lärorik lektion för eleverna. Det var bra att ha två texter som vi kunde jämför tillsammans. Jag försökte vara tydlig med att säga att det är viktigt att eleverna själva tänker efter till vem och i vilket sammanhang de skriver en text. Jag poängterade att både text 1och text 2 är fullt ”fungerande” men att de vänder sig till olika läsare.

När jag har gått runt och gett respons till elevernas skrivande så har jag flera gånger sett att deras texter ofta kommer till korta för läsaren eftersom läsaren (jag) har svårt att följa med i elevens tankegångar. Jag upplever att eleverna ofta utgår från att läsaren tänker precis på samma sätt som eleven själv och just därför blir det ibland svårt att följa elevens tankegångar. Lägg till obefintlig styckeindelning, få skiljetecken och en massa stavfel – då är det svårt att följa elevens berättelse. Lektion 2 var tänkt att visa eleverna hur viktigt det är att ledsaga läsaren genom att vara tydligt med sina tankar, beskrivningar och känslor i sin text.

Under skrivtiden på lektionen såg jag att många av eleverna bearbetade sin text utifrån vad vi hade gått igenom under genomgången. Det kändes väldigt skönt att se att eleverna förstått vad jag ville säga dem. Jag upplevde att eleverna fått med sig kunskaper och framförallt verktyg att ha till hands för att utveckla sitt skrivande.

Källor:

Svenskämnet och svenskundervisningen (Svedner 2011, s. 151)

Lgr11

Lektion.se