Lektion 1

Novellskrivning årskurs 7 – Hösten 2012

Elever i årskurs sju skall skriva en novell med valfritt tema. Nedan följer den lektionsplanering som jag gjort:

Kunskapskrav

E

Eleven kan skriva en novell med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Novell/novellerna eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

C

Eleven kan skriva en novell med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Novell/novellerna eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.

A

Eleven kan skriva en novell med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Novell/novellerna eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

Centralt innehåll årskurs 7–9 Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.  Hur man ger och tar emot respons på texter.

• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.                                                                                                                                                                                                                                                    

I Lgr11 Syfte:

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

•   formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

•   anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

•   urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

De didaktiska frågorna:

Varför?

Övergripande mål och riktlinjer/ 2.2 KUNSKAPER:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Se textriangeln för att få med alla bitar i novellskrivning:

Texttriangeln:

Skrivsituation, syfte, mottagare

Innehåll, texttyp/genre

Disposition/struktur

Meningsbyggnad

Ordval

Stavning

Vad?

Eleverna skall skriva en novell.

Genre: Berättelse/Novell

Svenskundervisningen som helhet innehåller olika delar/ textaktiviteter där novellskrivandet föregåtts av berättande text och kommande undervisning omfattar argumenterande texter. Undervisningen är angelägen för eleverna för att den bland annat samspelar och förbereder inför kommande nationella prov.

Hur?

Lektionstid:80 minuter/4 lektioner

Instruktioner till eleverna:

►Uppgift ”Att skriva novell”. Minst två A4, max tre sidor. (Molloy, s. 35)

►Respons ges av läraren under skrivprocessen.

►Bedömning, se kunskapskraven. Visa exempel på olika kunskapskrav från elevtexter.

►Utvärdering. Tyvärr hinner jag inte ta del av slutprodukten. Dock har eleverna arbetat riktigt bra under arbetsprocessen och varit aktiva. Några elever har dock inte kommit långt och haft svårt att slå sig till ro trots att vi lärare hjälpt dem mycket.

Att skriva novell

Frågor till eleverna:

Vad är en novell?  Hur känner man igen en novell?

En novell är ett berättande som ska inledas tvärt, gärna mitt i handlingen och med en händelse som kommer att visa sig viktig för berättelsen i stort. Huvudpersoner beskrivs i början så att man får reda på vilka de är och vad de har för betydelse för novellen.

Miljön och personers egenskaper beskrivs ganska kortfattat men ändå beskrivande, använd gärna adjektiv. Ex: En solig dag – En härlig sommardag i juli

Texten ska vara tät och samlad; den ska inte blomma ut i sidospår eller bihandlingar. Den är koncentrerad till en enda viktig tilldragelse som utspelas under kort tid.

Novellen ska nå ett klimax, en höjdpunkt.

Antalet personer är litet.

Läsaren får följa en persons situation och tankar, hur den känner sig och beter sig. Slutet innehåller ofta en vändning eller poäng; oväntat eller tankeväckande och knyter an till novellens början.

Novellen bör ha en titel.

Ta med detaljer (både syn, hörsel och lukt), det gör att läsaren lever sig in i händelserna

Ta med dina känslor och reaktioner.

Berätta dramatiskt, låt spänningen stegras, ta med repliker, bygg upp stämningen!

Början: Väck intresse! Presentera huvudpersonen, miljön och gärna rakt in i en handling

Upptrappning: konflikten stegras, det blir mer spännande, hur ska det gå?

Mitten: Höjdpunkt, en aha-upplevelse/ Vändpunkt – problemet är på väg att lösas

Slutet: Avslutning, gärna oväntat/med en knorr/poäng. (Holmberg).

Exempel på hur man kan börja sin novell:

Det var en härlig och frisk lördagsmorgon i juni. Äntligen lov tänkte Abbe och satte ner fötterna på sovrumsmattan när han kände att den var alldeles blöt och kall….

Du är min bästa kompis! Vad skulle jag göra utan dig?

Riing... Telefonen ringer och Emelie svara snabbt – Hallå?

Emelie tystnar, hon blir alldeles röd i ansiktet. Hon ser otroligt glad ut.

-Va? Är det sant?  Menar du allvar….

Min lite mystiska farbror Karl viskade till mig att titta ner i den stora väskan.

Jag böjde mig försiktigt ner och såg att något rörde sig i botten på väskan.

-Vad det två ögon jag såg? Innan jag hann fråga farbror Karl så blev det alldeles svart framför

mina ögon och…

Nu börjar eleverna sitt arbete med att skriva på sin novell!

Utvärdering:

Min lektionsplanering har varit ändamålsenligt och jag har följt varje punkt. Det tog väldigt lång tid att skapa lektionsplaneringen. Jag har suttit många, långa kvällstimmar för att komma fram med en lektionsplanering som jag till slut kände mig nöjd med. Det var svårt att sätta ut hur många minuter jag ville lägga på varje undervisningsmoment och därför valde jag att inte sätta ut antal minuter. Lektionspassen var alltid på 80 minuter vilket gav tid till genomgång i början av lektionen och efter det började eleverna skriva. När eleverna kommit igång med skrivandet så gick jag runt och gav respons på den text de skrivit och de som hade svårt att komma på ett tema försökte jag att hjälpa genom att gemensamt hitta ett ämne som eleven tyckte var intressant. Genomförandet av lektionen blev så som jag hade hoppats på, eleverna var intresserade och lyssnade på vad jag hade att säga. Min egen reflektion av lektionstillfället är att planeringsarbetet tar mycket mer tid än vad jag hade trott. Mina tankar går till min kommande lärarroll och jag kan bara ana hur många timmar som jag kommer att lägga på lektionsplaneringar! 

En annan reflektion gällande lektionsplanering är att det, i alla fall för min del, har varit svårt att sitta vid skolans arbetsbord och skriva lektionsplaneringar. Det är hela tiden lärare som ställer frågor och situationer som skall lösas på studs vilket inte ger mig tillräckligt med tid (och lugn och ro) att skriva klart lektionsplaneringarna. Jag löste det genom att sitta hemma och skriva. Jag kan konstatera att jag har jobbat långt över 40 timmar per vecka. Läraryrket tar stor energi både om dagarna och om kvällarna! Tyvärr är flera av lärarna på min VFU-skola långtidssjukskriva på grund av utbrändhet vilket är fruktansvärt. Jag tror att det gäller att vara medveten om ens egen insats och att sätta gränser. Man gör sitt bästa och det måste räcka, man kan inte rädda världen varje dag.

Källor:

Molloy, Gunilla, (2008, s. 35) Reflekterande läsning och skrivning

Lgr11

Holmberg, Per (2008) Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik