Nobelmiddag

I Lgr11 (s. 17) står det under rubriken Skolan och omvärlden att skolan tillsammans med eleverna skall samverka med vårt samhälle och arbetsliv. Skolans mål är att varje elev:

Har inblick i närsamhälle och dess arbets-, förenings och kulturliv, ...

Riktlinjerna för detta skall alla som arbetar i skolan medverka till:

Verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv,föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö...

Ovanstående punkter stämmer väl in på ett evenemang som min VFU-skola har dragit i gång. Precis som den riktiga Nobelfesten snart sätter igång kommer också min skola att ha sin egen Nobelmiddag. Detta är början på en tradition som startades förra året.

Alla lärare i alla ämnen är inblandade! Alla elever är inblandade och medverkar i förberedelsegrupper som "vett och etikett", Placeringskortsgruppen", "dukningsgruppen", dekorationsgruppen" etc. Sedan en tid tillbaka så har elever och lärare arbetat gränsöverskridande. I svenskan har vi skrivit om "vett och etikett", i NO har de tittat på vad kemi och fysikpriset faktiskt innebär, matematiken har gjort likadant med det som berör dem osv.

Nobelprojektet överensstämmer med att verka och utveckla kontakter med vårt samhälle och eleverna får en tydlig förankring i aktuella händelser. Både elever och lärare samarbetar för att deras egen nobelmiddag skall bli så lyckad som möjligt. Även klädsel tas hänsyn till, alla uppmanas att försöka klä sig lite "extra fint" just denna dag.

Själv tycker jag att detta är ett utmärkt sätt att arbeta i skolan. Förhoppningsvis känner sig både elever och lärare delaktiga när de har ett gemensamt mål. Jag tror även att genom det tajta elevsamarbetet så kommer projektet att resultera i en förbättrad gemenskap för alla på skolan.

Mina blogginlägg

Ser att mina blogginlägg är lite väl långa! Speciellt Lektion 1 och 2. Jag hoppas att ni har överseende med detta, det har varit svårt att dra ner antal ord eftersom jag velat visa lektionsplaneringarna i sin helhet då de utgör underlag för bland annat mina reflektioner.

Lärarrollen

Att vara lärare - to be or not to be - that´s the question.
Jag har under min VFU upplevt stunder då jag funderat på om lärare verkligen är det rätta yrket för mig. Jag har pendlat mellan att känna enorm glädje och lust för att i nästa stund känna ovisshet och tvivel inför lärarrollen. Glädje har jag känt när jag upplever samspel mellan mig och eleverna och jag känner att jag faktiskt kan tillföra något till eleverna. Jag har också sträckt på mig då jag haft givande samtal med min LLU.are och andra lärare, där jag känner att de är intresserade av min åsikt och respekterar mitt kunnande. Denna sida av lärarollen är ju bara trevlig och positiv!

Den andra sidan av lärarrollen som jag bråkar med är hur lärarna verkligen sliter i sin iver att sköta sitt jobb. Min VFU-skola är alldeles nybyggd, de flesta lärarna är nyanställda sedan augusti i år och jag kunde se en frustration hos dem eftersom skolan saknar viktiga strukturer och rutiner främst gällande bedömning och betygsättning. Andra viktiga frågor som inte fick svar var hanteringen av elever som är frånvarande. Som det ser ut nu så kan två lärare ringa hem till samma elev för att försäkra sig om att frånvaron är aktuell. Tid som kunde gått till annat om riktiga rutiner utarbetats. Det finns ingen mentorstid på schemat så all information till klasserna sker lite hipp som happ, vilket också skapar stress hos lärarna. Sammantaget så kunde jag se att det fanns luckor i rutinerna som påverkade lärarna, inklusive mig själv, negativt.  Jag upplevde att ledarrollen på skolan var otydlig och alldeles för svag. Varför åtgärdas inte dessa punkter ögonblickligen? Jag blir förvånad när jag ser över rektorns ansvar i de övergripande mål och riktlinjer som finns i Lgr11, det står väldigt lite om rektorns ansvar inför lärarna. Mest står det om rektorns ansvar gentemot eleverna. Inledningsvis står det att rektorn har det övergripande ansvaret för verksamheten men i stort sett bara en enda punkt berör lärarnas arbetssituation, och denna punkt matchar tyvärr inte de ledarfrågor som är aktuella på min VFU-skola:

Personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter (Lgr11)

En annan aspekt jag fått på lärarrollen är att lärarna nästan aldrig hinner avsluta sitt egna planeringsarbete. Hela tiden så avbryts man i sitt arbete för att det uppkommit "en mer akut händelse". Denna bit får man nog lära sig leva med och lägga upp sitt planeringsarbete på ett annat sätt helt enkelt.

Ytterligare en annan sida av lärarrollen är den som man möter med sina elever när det inte blir som man tänkt. Jag har upplevt lektioner som är rena rama kaoset, trots att ordinarie lärare varit med. Eleverna är fullständigt respektlösa, pratar på oavbrutet, ligger på golvet....Det här tycker jag är oerhört frustrerande! Lärarrollen har här blivit mer av en polisroll vilket är supertrist. Dessa lektioner har alltid handlat om elever i årskurs 6, de är mitt uppe i en blommande pubertet, vill hitta sig själva men är fortfarande väldigt barnsliga. Varje vecka så förs diskussioner om vad lärarna kan göra för att komma till rätta med problemet.  För egen del så tycker jag att klassen är för stor, hela 32 elever. Jag tycker också att placeringen av skolbänkar är felplacerade, just nu står det grupper om fyra bänkar, vilket leder till ett oavbrutet pratande. Klasstorleken går det inte att göra något åt, lärarna har dock delat upp klassen i halvklasser ibland.  Placeringen av bänkarna skulle de faktiskt  ta tag i nu till veckan.

En annan tråkig sida av lärarrollen är att på skolan var flera lärare  långtidssjukskrivna på grund av utbrändhet. I stort sett varje dag så var det samtal som handlade om vilka symptom lärarna kände och att de var rädda för att bli utbrända.  Usch vad hemskt!

Ja, nu blev det mest kritiska toner men jag tycker att man skall vara medveten om vilket yrke man satsar på. Jag hoppas att jag kommer att hitta en bra balans i min kommande lärarroll.

Källor:
Lgr11 (Skolverket)

Lektion 2

Beskrivning av undervisningstillfälle 2:

Den här är lektion två av totalt fyra lektioner där elever i årskurs 7 skriver en novell. Inför denna lektionsserie har jag planerat de fyra undervisningstillfällena noggrant genom att först gå igenom på tavlan med eleverna vilka delar man behöver ha med sig för att veta hur en novell byggs upp

(se lektion 1) och efter genomgången har eleverna fått börja skriva. Vid lektionstillfälle tre handlade min genomgång om styckeindelning (www.lektion.se har bra tips!) och den avslutande lektionen, nummer fyra, gick jag igenom stavning, särskrivning och stor bokstav. Efter varje avslutad genomgång har eleverna satt igång med att skriva och jag och min LLU-are har gått runt till eleverna för att ge dem respons i deras skrivande.

Mina genomgångar har tagit cirka tjugo minuter vilket gett eleverna sextio minuter till att koncentrera sig på sitt skrivande. Inlämningen av elevernas noveller sker på min sista VFU-dag vilket innebär att jag inte kommer att kunna läsa alla elevers noveller. Jag är dock väldigt nyfiken och skall undersöka om någon av eleverna blivit klar i förtid så att jag kan få möjlighet att läsa några av noveller.

Men nu alltså till lektion 2:

Vad gäller mål och koppling till Lgr11 så hänvisar jag till det jag skrivit i undervisningstillfälle 1. (gäller för alla fyra lektioner i novellskrivning för årskurs 7).

Till undervisningstillfälle två har jag planerat att gå igenom två texter via datorkanonen. Texterna utgår från samma grund, men är återgivna på helt olika sätt. Tanken är tydliggöra för eleverna, genom att jämföra två texter, hur olika texterna är och vilka likheter och skillnader eleverna kan urskilja. Genomgången är till grund för att eleverna skall få insikt i hur de själva påverkar sin text genom ordval, karakteristiska drag och hur en kortfattad text kontra en målande text får helt olika innebörd för läsaren. Texten jag valt hittade jag i boken Svenskämnet och svenskundervisningen (Svedner 2011, s. 151):

Novellskrivning År 7 -_Lektion 2

Text 1

Jag åkte från Ljusdal till Järvsö i regn. Det var mörkt och skogigt. När jag var på väg ut ur en kurva stod det en älgtjur där, mitt i vägen. Jag blev rädd och försökte svänga. Det gick nästan. Men så fick jag en sladd och åkte av vägen. Det var nära att jag kört rakt in i träden, men bilen stannade innan jag kommit så långt. Jag steg ur bilen och såg att vänstra framskärmen fått en buckla. När jag gick tillbaka i hjulspåret såg jag att jag nästan kört på en stor tall. Jag var glad att jag klarade mig så bra.

Text 2

Det var mörkt och regnigt när jag åkte från Ljusdal till Järvsö. Vägen jag körde på var smal och krokig och asfalten var blank och regnhal. Men det kändes ändå tryggt att köra i mörkret: skogen på båda sidor av vägen tittade så beskyddande ned på mig tyckte jag.

Då hände det! Jag gick in i en skymd kurva och när jag var på väg ut ur den stod den plötsligt där – en stor, grann älgtjur. Mitt på vägen stod den, som en klippa.

Jag blev fruktansvärt rädd, kände rädslan som något isande i hela kroppen. Jag vred ratten så mycket jag kunde och lyckades faktiskt få bilen att svänga. Men ögonblicket efter det att jag passerat älgklippan fick jag en häftig sladd och for rakt av vägen, med en smäll över diket och så rakt mot ridån av tallar och granar.

Jag hann förmodligen tänka att detta är det sista jag är med om i livet – och så stannade bilen plötsligt, stoppad av en mjuk kulle. Jag hängde en stund över ratten, sedan öppnade jag dörren och gick ut.

Framvagnen var naturligtvis tillknycklad, vänstra däcket punkterat. Men vilken lycka att stå där levande, inte ens skadad, bara uppskakad. Visst hade jag haft en väldig tur! När jag följde mina spår bakåt såg jag att bilen missat en stor tall med bara några centimeter.

Säkert var älgtjuren lika glad. Men han hade inte stannat kvar för att berätta det för mig.

Mina stödpunkter under lektionen:

Rigga dator/kanon för att visa Svedners 2 texter på tavlan.

Novellerna har samma grund men är väldigt olika.

Högläsning av bägge texterna.

Diskussion om texterna:

Låt oss jämföra text 1 med text 2.

Gå igenom texterna, mening för mening.

Diskutera likheter/skillnader.

Text 2:

Varför blir text 2 så mycket längre? Vad har text 2 som inte text 1 har?

 Text 2 är mer levande och detaljrik, när vi läser texten så kan vi nästan se händelseförloppet framför oss:

Språket: Avancerat/Lätt?

Levande och känslofyllt: (en stor, grann älgtjur, vilken lycka att stå där levande…)

Detaljer: (bilen missat en stor tall med bara några centimeter).

Jämförelser/liknelser: (ridå av tallar och granar, mitt på vägen stod den, som en klippa).

Styckeindelning: (Mer lättläst och överskådligt).

Textbindning: Text 2 är inte så hackig utan mer mjuk, det är flyt i texten.

Uppbyggnad i texten: Mitt – Början – Slut (med knorr på slutet!)

Text 1:

Denna text är inte sämre än text 2 men har en annan skrivnivå. Men det finns tillfällen då denna text skulle vara perfekt. När då?  T.ex. vid en olycka där man skall fylla i en skadeanmälan hos försäkringsbolaget, de vill ha en saklig rapportering.

Skulle man kunna återge texten som en tidningsartikel?

Javisst! Exempel: En viltolycka inträffade under gårdagskvällen i närheten av Järvsö. Föraren klarade sig oskadd medan bilen fick omfattande skador. Älgen fick inga skador utan sprang in i skogen.

När man skriver en text så skall man försöka att anpassa den till situationen. Man skall fråga sig vem som skall läsa texten, hur den skall vara uppbyggd.

Informera eleverna om att de skriver en novell som mer är lik text 2, en skönlitterär text, inte en faktatext.

Frågor?

Eleverna börjar skriva på sin novell.

Utvärdering och reflektion:

Den här lektionen uppfattade jag som en lärorik lektion för eleverna. Det var bra att ha två texter som vi kunde jämför tillsammans. Jag försökte vara tydlig med att säga att det är viktigt att eleverna själva tänker efter till vem och i vilket sammanhang de skriver en text. Jag poängterade att både text 1och text 2 är fullt ”fungerande” men att de vänder sig till olika läsare.

När jag har gått runt och gett respons till elevernas skrivande så har jag flera gånger sett att deras texter ofta kommer till korta för läsaren eftersom läsaren (jag) har svårt att följa med i elevens tankegångar. Jag upplever att eleverna ofta utgår från att läsaren tänker precis på samma sätt som eleven själv och just därför blir det ibland svårt att följa elevens tankegångar. Lägg till obefintlig styckeindelning, få skiljetecken och en massa stavfel – då är det svårt att följa elevens berättelse. Lektion 2 var tänkt att visa eleverna hur viktigt det är att ledsaga läsaren genom att vara tydligt med sina tankar, beskrivningar och känslor i sin text.

Under skrivtiden på lektionen såg jag att många av eleverna bearbetade sin text utifrån vad vi hade gått igenom under genomgången. Det kändes väldigt skönt att se att eleverna förstått vad jag ville säga dem. Jag upplevde att eleverna fått med sig kunskaper och framförallt verktyg att ha till hands för att utveckla sitt skrivande.

Källor:

Svenskämnet och svenskundervisningen (Svedner 2011, s. 151)

Lgr11

Lektion.se

Lektion 1

Novellskrivning årskurs 7 – Hösten 2012

Elever i årskurs sju skall skriva en novell med valfritt tema. Nedan följer den lektionsplanering som jag gjort:

Kunskapskrav

E

Eleven kan skriva en novell med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Novell/novellerna eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

C

Eleven kan skriva en novell med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Novell/novellerna eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.

A

Eleven kan skriva en novell med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Novell/novellerna eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

Centralt innehåll årskurs 7–9 Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.  Hur man ger och tar emot respons på texter.

• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.                                                                                                                                                                                                                                                    

I Lgr11 Syfte:

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

•   formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

•   anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

•   urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

De didaktiska frågorna:

Varför?

Övergripande mål och riktlinjer/ 2.2 KUNSKAPER:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Se textriangeln för att få med alla bitar i novellskrivning:

Texttriangeln:

Skrivsituation, syfte, mottagare

Innehåll, texttyp/genre

Disposition/struktur

Meningsbyggnad

Ordval

Stavning

Vad?

Eleverna skall skriva en novell.

Genre: Berättelse/Novell

Svenskundervisningen som helhet innehåller olika delar/ textaktiviteter där novellskrivandet föregåtts av berättande text och kommande undervisning omfattar argumenterande texter. Undervisningen är angelägen för eleverna för att den bland annat samspelar och förbereder inför kommande nationella prov.

Hur?

Lektionstid:80 minuter/4 lektioner

Instruktioner till eleverna:

►Uppgift ”Att skriva novell”. Minst två A4, max tre sidor. (Molloy, s. 35)

►Respons ges av läraren under skrivprocessen.

►Bedömning, se kunskapskraven. Visa exempel på olika kunskapskrav från elevtexter.

►Utvärdering. Tyvärr hinner jag inte ta del av slutprodukten. Dock har eleverna arbetat riktigt bra under arbetsprocessen och varit aktiva. Några elever har dock inte kommit långt och haft svårt att slå sig till ro trots att vi lärare hjälpt dem mycket.

Att skriva novell

Frågor till eleverna:

Vad är en novell?  Hur känner man igen en novell?

En novell är ett berättande som ska inledas tvärt, gärna mitt i handlingen och med en händelse som kommer att visa sig viktig för berättelsen i stort. Huvudpersoner beskrivs i början så att man får reda på vilka de är och vad de har för betydelse för novellen.

Miljön och personers egenskaper beskrivs ganska kortfattat men ändå beskrivande, använd gärna adjektiv. Ex: En solig dag – En härlig sommardag i juli

Texten ska vara tät och samlad; den ska inte blomma ut i sidospår eller bihandlingar. Den är koncentrerad till en enda viktig tilldragelse som utspelas under kort tid.

Novellen ska nå ett klimax, en höjdpunkt.

Antalet personer är litet.

Läsaren får följa en persons situation och tankar, hur den känner sig och beter sig. Slutet innehåller ofta en vändning eller poäng; oväntat eller tankeväckande och knyter an till novellens början.

Novellen bör ha en titel.

Ta med detaljer (både syn, hörsel och lukt), det gör att läsaren lever sig in i händelserna

Ta med dina känslor och reaktioner.

Berätta dramatiskt, låt spänningen stegras, ta med repliker, bygg upp stämningen!

Början: Väck intresse! Presentera huvudpersonen, miljön och gärna rakt in i en handling

Upptrappning: konflikten stegras, det blir mer spännande, hur ska det gå?

Mitten: Höjdpunkt, en aha-upplevelse/ Vändpunkt – problemet är på väg att lösas

Slutet: Avslutning, gärna oväntat/med en knorr/poäng. (Holmberg).

Exempel på hur man kan börja sin novell:

Det var en härlig och frisk lördagsmorgon i juni. Äntligen lov tänkte Abbe och satte ner fötterna på sovrumsmattan när han kände att den var alldeles blöt och kall….

Du är min bästa kompis! Vad skulle jag göra utan dig?

Riing... Telefonen ringer och Emelie svara snabbt – Hallå?

Emelie tystnar, hon blir alldeles röd i ansiktet. Hon ser otroligt glad ut.

-Va? Är det sant?  Menar du allvar….

Min lite mystiska farbror Karl viskade till mig att titta ner i den stora väskan.

Jag böjde mig försiktigt ner och såg att något rörde sig i botten på väskan.

-Vad det två ögon jag såg? Innan jag hann fråga farbror Karl så blev det alldeles svart framför

mina ögon och…

Nu börjar eleverna sitt arbete med att skriva på sin novell!

Utvärdering:

Min lektionsplanering har varit ändamålsenligt och jag har följt varje punkt. Det tog väldigt lång tid att skapa lektionsplaneringen. Jag har suttit många, långa kvällstimmar för att komma fram med en lektionsplanering som jag till slut kände mig nöjd med. Det var svårt att sätta ut hur många minuter jag ville lägga på varje undervisningsmoment och därför valde jag att inte sätta ut antal minuter. Lektionspassen var alltid på 80 minuter vilket gav tid till genomgång i början av lektionen och efter det började eleverna skriva. När eleverna kommit igång med skrivandet så gick jag runt och gav respons på den text de skrivit och de som hade svårt att komma på ett tema försökte jag att hjälpa genom att gemensamt hitta ett ämne som eleven tyckte var intressant. Genomförandet av lektionen blev så som jag hade hoppats på, eleverna var intresserade och lyssnade på vad jag hade att säga. Min egen reflektion av lektionstillfället är att planeringsarbetet tar mycket mer tid än vad jag hade trott. Mina tankar går till min kommande lärarroll och jag kan bara ana hur många timmar som jag kommer att lägga på lektionsplaneringar! 

En annan reflektion gällande lektionsplanering är att det, i alla fall för min del, har varit svårt att sitta vid skolans arbetsbord och skriva lektionsplaneringar. Det är hela tiden lärare som ställer frågor och situationer som skall lösas på studs vilket inte ger mig tillräckligt med tid (och lugn och ro) att skriva klart lektionsplaneringarna. Jag löste det genom att sitta hemma och skriva. Jag kan konstatera att jag har jobbat långt över 40 timmar per vecka. Läraryrket tar stor energi både om dagarna och om kvällarna! Tyvärr är flera av lärarna på min VFU-skola långtidssjukskriva på grund av utbrändhet vilket är fruktansvärt. Jag tror att det gäller att vara medveten om ens egen insats och att sätta gränser. Man gör sitt bästa och det måste räcka, man kan inte rädda världen varje dag.

Källor:

Molloy, Gunilla, (2008, s. 35) Reflekterande läsning och skrivning

Lgr11

Holmberg, Per (2008) Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik

Läromedel i skolan

Vad finns det för läromedel på skolan?

Skolan har en mycket mager uppsättning av läromedel i svenska. Det beror till stor del på att skolan är helt ny så det finns inget gammalt material att tillgå och i skrivande stund har kommunen dessutom köpstopp vilket resulterat i att väldigt lite skolmaterial köpts in. En förutseende lärare köpte dock in läromedel i svenska i god tid eftersom det flaggades att ett köpstopp var i antågande. Eleverna har trots allt relativt nyinköpta läromedel i svenska. Eleverna i årskurs sju och åtta har varsin läromedelsbok som heter Svenskan 7 och Svenskan 8 (Studentlitteratur 2011). Eleverna i årskurs sex har två läromedelsböcker som heter Zoom Svenska 6 (Bonnierutbildning, 2007). Böckerna består av två delar, en läsebok och en övningsbok.

Ovanstående läromedel i svenska används under lektionerna men en stor del av undervisningsmaterialet består också av min LLU-ares egna material. Min handledare har arbetat många år som svensklärare och har därför mycket eget material i form av texter och annat skolmaterial såsom grammatikövningar. Min egen uppfattning är att undervisningen inte är läroboksstyrd utan mer är en blandning av läromedel och lärarens egna material. Jag har dock fått intrycket av att skolans lärare gärna vill köpa in mer material men att det inte går på grund av inköpsstoppet. Jag tycker för egen del att det är förfärligt att det inte finns pengar i kommunen till läromedel, det känns som att kommunen prioriterat fel. Som kommande lärare känner jag frustration över tanken att jag som nyexaminerad lärare skulle kunna hamna på en skola som har köpstopp, vilket skulle kunna försvåra min undervisning på ett oönskat sätt. Jag har ju tyvärr inte en upparbetad bank av svenskmaterial att ösa ur. Därför har jag alltid ögonen öppna för bra skolmaterial som jag sparar till kommande undervisning.

Klassuppsättningar av skönlitteratur

Skolan har ett mycket litet bibliotek, det ryms i en lektionssal. Eleverna lånar i första hand sina läseböcker från skolan bibliotek men det går också att beställa böcker från kommunens huvudbibliotek. Nackdelen är att eleven själv måste veta titel på önskad bok för att bibliotekarien skall beställa hem den till skolan. Jag tycker att bibliotekarien skulle kunna låna hem ett varierat utbud från huvudbiblioteket för att erbjuda eleverna, men det sker inte. Det pågående köpstoppet påverkar naturligtvis också mängden böcker som biblioteket innehar. Den enda klassuppsättning som finns är Möss och människor av John Steinbeck från 1937.

IKT i ämnet svenska

Vad står det i läroplanen om IKT i ämnet svenska?

I Lgr11 står det tydligt att det är skolans ansvar att varje elev får IKT i sin utbildning. I Lgr11 under rubriken övergripande mål och riktlinjer står det att:

Skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande…(Lgr11, s. 15).

Även i skolans värdegrund och uppdrag finns stöd för att det ingår i skolans uppdrag att se till att varje elev får IKT i sin undervisning:

Elever ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt. (Lgr11, s. 9).

I det centrala innehåller i Lgr11 finns flera punkter som tydligt visar att IKT är ett verktyg som lärare skall använda i sin undervisning, för elever i årskurs 7-9 skall undervisningen innefatta:

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. ( I Lgr11, Läsa och skriva).

Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

(Lgr11, Tala, lyssna och samtala).

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. (Lgr11, Informationssökning och källkritik).

Det finns alltså gott om punkter i Lgr11 som säger att IKT skall vara en integrerad del i svenskundervisningen.

Hur implementeras detta på min VFU-skola?

Den högstadieskolan som jag gjort min VFU på har en stark digital framtoning. Lärare och elever är vana att hantera digitala verktyg såsom dator, iPad och olika datorprogram. Jag anser lärarna i sin undervisning integrerar IKT varje dag och eleverna ser detta som en naturlig del i sitt skolarbete. Lärarna är mycket flitiga med att använda sin dator under lektionstid. Datorn används till exempel för att visa undervisningsstoff för eleverna via kanonen

Hur integrerar man IKT i elevernas utbildning i skolan?

Varje elev har var sin dator som de ansvarar för. Datorn används i stort sett under varje lektion eftersom eleverna oftast skriver ned anteckningar i sin dator och inte i sin skrivbok. Eleverna hanterar sin dator mycket vant, det är sällan som det krånglar med det rent praktiska handhavandet. Däremot är det nästan alltid en eller två elever som kommer utan dator på grund av den är inlämnad för reparation. Har man ingen dator så används skrivbok och eleven uppmanas ibland att se till att få eventuell information från sina klasskamrater via mejl. Eleverna använder även datorn i sina presentationer och då använder de program av typen Power-point. De fotograferar även med hjälp av sin dator och dessa bilder används ofta i elevernas digitala presentationer. Presentationer via datorn framförs i de flesta ämnen men med något mer användning i svenska, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Under min VFU så har svenskämnet och slöjden samarbetat och en ämnesöverskridande presentation har skapats av eleverna. Samarbetsprojektet gick ut på att eleverna tillverkade en korg i slöjden för att sedan dokumentera de olika tillverkningsstegen under svensklektionerna. Nu är projektet snart klart och eleverna har använt datorn till att skapa sin presentation som kommer att innehålla bilder och text.

Hur mycket utrustning finns det på skolan?

Skolan är helt nybyggd och har en mycket uppdaterad digital vertygspark. Alla salar, och även mindre grupprum, har en digital kanon och många kontaktuttag om någon behöver ladda sin dator. Det finns inga overheadapparater på skolan, inte heller någon tv/dvd-vagn utan dessa har ersatts med lärarens dator. Det kan ibland ställa till det, om någon lärare är sjuk så kan vikarien inte visa film eftersom det inte finns någon extra dator eller tv/dvd att tillgå.

Varje lärare och elev har var sin Mac-dator och lärarna har dessutom var sin iPad. Lärarrummet har en platt-tv på väggen, men den har inte använts så länge jag varit här.

Har lärarna fått någon utbildning?

Alla lärare på skolan har var sin Mac-dator och iPad som de fått utbildning i att hantera. Skolans IT-ansvarige har haft utbildning gällande digitala verktyg, tjänster och program som: MacBook och iPad, att hantera inloggning på skolans nätverk, hur man hanterar sin webmail samt PS-självservice där lärarna kan gå in och se lönebesked och administrera ledighet. Utbildningen tog även upp hur läraren hanterar Fronter, som är skolans lärplattform. Här finns viktig information från rektor, klasslärare och skolförvaltning. Fronter används tillsammans med eleverna och är det mest centrala verktyget för kommunikation mellan alla parter i skolan.  Lärarna har också fått utbildning i att hantera Unikum som är den plattform som används vid skapande av LLP (lokallärarplan) samt används när lärarna skriver omdömen och skriver IUP (Individuell Utvecklings Plan). Skolan har även en digital almanacka som heter I-CAL. Här lägger varje lärare upp elevernas läxor och prov, även föräldrar kan via lösenord gå in på denna almanacka för att hålla sig uppdaterade om sitt barns läxor. Sidan fungerar även rent informativt för alla lärarna eftersom lärarna lätt får en tydlig överblick gällande elevernas läxor. Blir det för mycket läxor vid ett och samma tillfälle så upptäcks det och kan förhoppningsvis justeras. Alla lärare har fått ett IKT-kompendium med instruktioner om vad som gäller för riktlinjer på skolan.  

Hur hanteras bilder på eleverna?

Skolan har som policy att skicka hem ett frågeformulär, som kommunen sammanställt, till alla elever. I formuläret får elevens vårdnadshavare kryssa för om de godkänner att bilder på deras barn läggs ut på till exempel internet. Dock läggs aldrig elevens namn ut.

Egen reflektion om IKT

Min egen reflektion gällande IKT är att det är ett naturligt led i undervisningen och på min VFU-skola har det blivit ett dagligt inslag som inte alls känns främmande. Förutsättningarna på min VFU-skola är de allra bästa och det känns enkelt att arbeta med IKT eftersom de tekniska förutsättningarna är upparbetade och all personal har fått utbildning. Jag hoppas att den skola jag kommer arbeta på i framtiden har samma goda förutsättningar. När jag jämför med mina tidigare VFU-skolor så har de inte haft daglig användning av IKT utan endast en mycket sparsam IKT-undervisning. På dessa skolor har jag även känt ett visst motstånd från lärarnas sida att använda digitala verktyg och det tror jag beror på att den digitala utrustningen är begränsad och oftast i dåligt skick samt att lärarna inte känner att de har tillräckligt med egen kunskap för att hantera IKT.